idol.

Hej blogg.
Tänkte berätta vad jag tänkte på igår.
Jag har redan tänkt tanken att idol är ett dåligt program många gånger.
Men nu har det verkligen kommit till sin spets!

1) Juryn ska spela som "små roller" och uppmuntrar folk till att mobba.

2) Är branchen såååå hård? Jag tror faktiskt inte det... kolla på alla stjärnor som bara halkat in på ett bananskal lixom!

3) uppmuntringen av mobbning visar unga en fel bild över hur man ska uppträda som vuxen och vad som är okej.

4) Visar Tv4 medvetet upp en elak bild av juryn? Lixom "gör" dem elakare genom att klippa ihop programmen som de vill ha dem? Då är väl frågan hur Tv4 ser på den negativa påverkningen...

5) Vad händer me de sk. "Idolerna"? Slår de igenom? Blir de kända utomlands? Näe, de släpper en debutskiva och är sedan gästartister under "Allsång på skansen" (där de får sjunga sin hitlåt för att sedan inte ens få sjunga en allsång)

6) Allt ska vara så amerikansk. men om man tillexemper ser på den amerikanska juryn ´"går" de bara på negativt om idolernas själva röstkapasitet och framträdandet isig... Medan den svenska juryn kan gå på folks utseende och personlighet.

7) Och sen sitter hela svenska folket och skrattar åt när folk gör bort sig, får ta en massa skit och sina drömmar krossade på ett hemsk sätt... Det är tydligen det vi helst vill sätta oss ner och slappna av till under kvällarna. De andra kallar mobbning, kallar vi underhållning.

8) Tittarsiffrorna stiger då vi inte längre har några gränser för vad vi gläds åt. det har helt enkelt blivit hippt att se andra misslyckas.

9) Föräldrar oror sig för att deras barn ska se action...

Svenska folket har talat. De tycker att Idol är bra.

Vad tycker du?

image32

femenist, javisst!

image28 image29 image30

Idag kände jag för detta.
Söndag är en sådan bra dag att grubbla på, eller hitta något man kan bli irriterad över. Men också en dag då man kan ta fram målargrejer, gå en långpromenad där man aldrig gått förut eller ta fram gamla fotoalbum o kolla i...
tycker om söndagar.

Igår snodde jag en stövel och ett par jalingar i siden. Jag var också hos Sebbe där Lars klämde mitt finger. Min ena tygsko hamnade i lera... jag gick sedan omkring med en vit och en svart sko, najs.
image31



vi hörs!

ett möte idag, och oj, vad saker låg klart framför mig.

Idag träffade jag någon som jag inte träffat på ett tag, iallafall inte så, och då slog det mig...


Your eyes have left me ´
So I've found another sight
Your hands desert me
So I seek anothers touch
Your tears don't reach me no more
'Cause you cried cried cried cried
Your words donot hurt me
When you speak your bitter tongue






In your life

What a hell of a place to be
In your life
Ther's no love for me
I'm not your little sister
I'm not yours to push around
And I don't need your assistace
I was lost, but now
I've found that
In your life
What a hell of a place to be
In your life
There's no love for me

Somehow I Lost my ground
But help is on the way

In your life
What a hell of a place to be
In your life
There's no love for me
In your life
What a sad little place to be
In your life
There's no love for me

livet

* förra veckan italien
* idag begravning för Kristin
* imorgon konfaåterträff

Men det är väl så livet ska vara eller? omtumlande slungas man genom något som rätt som det är slungar iväg en för långt, föralltid. Det är väl då det förväntas att hela ens liv ska spelas som teater framför ens ögon och man ska komma underfund med alla de där sakerna man ångrar och de man skulle uppskattat mer.
Det är väl då man ska komma som närmast Gud?
Det är väl då han ska ta en i handen en gång för alla och leda en till det lovade landet?

Så här är jag, en helt vanlig tjej, som slungas genom livet, och bara väntar på att få hålla Gud i handen.
  

 


italien.

hej världen.
så, läget är lördag och packning sker inför italien imorgon klockan 04.20.
Det blir väl kul, men jag har verkligen ingen lust just nu. Känns bara tråkigt att åka iväg...
Har ni någon gång kännt er som en sådan där som finns där man gör kebab... där köttet sitter, som på en pinne som snurrar runt? Skratta går det, men jag känner mig för det mesta som en sådan.
Något som man sakta men säkert karvar sönder, tills det inte finns mycket kvar en bara senor. Något fett och något man inte bryr sig om. Något som man visar upp genom att hänge det på en snurrande stång inför publik. Något som man sakta men säkert grillar sönder.
Yes, där har ni det till punkt och pricka.

Vågar inte tänka på hur ensam jag skulle bli, vågar inte tänka på hur då allt, verkligen allt skulle vara missär. Jag tvingar mig själv och jag gör vad som helst bara för att få vara nära... Bara för att få känna mig trygg.